måndag 16 januari 2017

När blev det dyrt att umgås?

Jag är knappast den enda som tänker på pengar. Pengar i form av ekonomi. Ekonomi som i att få vardagen att fungera och att ha en balans melan inkomster och utgifter. Det är ingen hemlighet att nya företagare har det knappt. De flesta är tvungna att leva utan egna inkomster i år, förrän verksamheten börjar rulla. Så blir det även för mig. Innan allt är i gång och klappat och klart finns inga extra stålar. Jag kan inte räkna med att kunna lyfta en egen lön på en lång tid. Det som jag personligen hamnar nu starkt att fundera över är alla extra utgifter. Personliga utgifter. Utgifterna är lättare att kontrollera än inkomsterna, men då ställer jag mig förstås frågan vilka utgifter ska dras ner och vilka ska dras bort?

För när man riktigt börjar grubbla och filosofera så kan jag verkligen berättiga alla mina utgifter. Det har jag alltid varit bra på. Men nu måste jag verkligen dra hårda gränser för att få det hela att gå ihop så att jag personligen inte gör minus. Det viktigaste är ändå att betala för mat, hem, bensin och andra utgifter som är förknippade med boendet och överlevnad. När jag har det på klart, vilket jag redan ganska långt har, så får jag övergå till extra utgifter.

Foto från Pixabay.
Det som jag då främst tänker på är utgifter förknippade med sociala sammanhang. Jag har under åren upptäckt att de är de sociala sammanhangen som kostar mest. Pengar väl investerade i och för sig, men jag tycker mig märka en viss trend. Ju äldre man blir, desto dyrare blir det. Det är presenter hit och dit, möhippor, bröllop, födelsedagar och kalas, äta mat ute, konserter, teater, kafébesök och även resor. Det är inte alla gånger så där bara att dra fram 20 euro, 10 euro eller ens 5 euro. Många gånger är det frågan om sammanhang som är unika och då stiger priset... Om man sedan har ett socialt rikt liv så får man räkna med unika tillställningar var och varannan vecka.

Det svåraste för mig är att säga nej. Jag vill ju inte missa det sociala sammanhanget i sig, utan det är kostnaderna som helt enkelt blir för höga för plånboken. Upplevelserna och människorna är värda precis alla pengar jag har och lite till. Därför har jag många gånger valt att tiga även om det varit knappt. Och jag vet att det finns många andra som också tiger, bara för att få vara med. Men är det värt biffen? 

Jag har svårt att tro att jag är den enda som tänker så här. Jag är knappast den enda som måste tänka efter. Jag menar, vi är många nyföretagare, barnfamiljer, personer mellan två jobb, studerande, pensionärer, huslånstagare som kämpar med att få det hela att gå runt. Och även om man har det bra ställt rent ekonomiskt så kanske det ändå vore välkommet med billigare eller rent av gratis aktiviteter med fokus på deltagarna och umgänget. Göra mera tillsammans och dra ner på kostnaderna för allas skull. Jag vill säga mera NEJ till dessa kostnader. Flytta fokus på det som verkligen är viktigt. Säga mera JA till människorna och upplevelserna.

lördag 14 januari 2017

Ett yoga tips

Ett litet tips för den yoga intresserade. Det finns ett gratisprogram på 31 dagar på nätet ledd av Adriene som jag tidigare också talat gott om. Hennes personlighet behagar kanske inte alla men jag tycker om hennes program. 


Just nu är jag fysiskt inte i så bra form så jag klarar inte riktigt av att yoga 31 dagar i sträck (väldigt sällan ens två dagar i sträck med dessa program). Därför är det bra att dessa program finns tillgängliga på Youtube och man kan träna i egen takt de dagar man vill.  

tisdag 10 januari 2017

Att starta eget

En av mina målsättningar inför det här kommande året är att starta eget företag inom mental träning. Det är något som jag haft i baktankarna redan länge och det ska verkligen bli spännande att skrida till verket. Det hela kommer att ske paralellt under denna vår då jag slutför mina studier på Norrvalla. Så långt har jag nu kommit att jag kontaktat både TE-byrån och Startia i Vasa, påbörjat andra omgången av podden Projekt Framgång (så rysligt bra pod även om den slutat), men man kan gott säga att jag är på gång och det känns bra så. 

Eftersom jag vill starta i lugn och ro så valde jag att inte fortsätta som karriärstränare under våren, utan satsar nu fullt på mental träning, företaget och studierna. Det kändes som ett naturligt val för mig och inga dörrar har ändå stängts. Jag kan fortsätta samarbetet med min tidigare arbetsgivare som egen företagare om jag så önskar, så möjligheten att hoppa in där finns fortfarande.



På tal om Projekt Framgång så diskuterar Malin och Kugge i det första avsnittet lite om vilka saker som lett till att de blivit företagare. För mig är en av de bakomliggande orsakerna att jag vill bestämma själv hur och när jag vill jobba. Jag gillar skarpt att organisera, strukturera och är en rutinmänniska, men jag jobbar bäst då jag själv skapat systemen och går enligt min interna klocka. Det har tagit mig år att inse att jag tycker om variation och flexibilitet framom fasta arbetstider. Jag suktar efter frihet och möjligheten att få vara kreativ. Strama tyglar drar ner mig och hindrar mig från att använda hela min kapacitet. Jag har visioner och idéer att förverkliga och min enda och bästa möjlighet är att ge mig själv fria händer. Sedan får jag se hur långt det bär. Som jag ser saken så har jag inget att förlora. Det värsta som kan hända är att jag blir en erfarenhet klokare.

Därutöver vill jag ha jobba med något som känns meningsfullt och viktigt för mig. Något som jag själv valt och något där jag har utrymme att växa och utvecklas. De här sakerna har jag iofs haft tidigare också, men inte i samma utsträckning. Det hela kan låta idylliskt men jag är också realist. Vi har trots allt redan en företagare i huset och vardagen med dess utmaningar, osäkerheten och ovissheten för en företagare är ett faktum. Men ändå vill jag testa mina vingar och se vart ja kommer. Ta mig an denna utmaning och se vad det innebär för mig. Ah, spännande.

söndag 8 januari 2017

Året bakom takana 2016

Så här en vecka in på det nya året tar jag mig en sista tillbakablick på det gångna året. Så där hastigt tänkt kändes det som ett år av skit, men det hände en massa trevliga saker också. Själv hade jag en utmanande höst/vinter, har haft mycket att tugga på och varit lite borttappad. Men det negativa och otrevliga lämnar jag bakom mig, tar lärdom och med mig packar jag istället det som varit bra. Tidigare har jag sammanfattat åren 2014 här och 2015 här.



Året var djurens år. Katten Sissi flyttade in hos oss i januari men flyttade ut i december pga allergi. Det var roligt att ha henne här och vi slapp mössen inomhus. Till jul flyttade hon till mina föräldrar i Karis och trivs väldigt bra. Den lilla prinsessan. Våra två bisamhällen dog och vi fick knappt någon honung alls. Så nu har vi ingen katt och inga bin. Men hönorna flyttade in hos oss vid midsommar tillsammans med tre tuppar. Två av tupparna slaktade vi och nu råder harmoni i hönshuset med sju hönor och en tupp. Allihopa mår bra och ägg får vi för tillfället varje dag. Vi vet inte riktigt ännu om vi ska fortsätta med biodling som hobby. I varje fall finns mycket att utveckla.



I februari föreläste jag för första gången om mental träning för vår lilla marthakrets i Vörå och bestämde mig samtidigt för att det är något jag vill göra mera av. I november föreläste jag igen och under det kommande året blir det ännu mera föreläsningar inom ämnet. Det ger verkligen skinn på näsan att våga kasta sig in i något nytt. Med en stark vilja och god motivation kommer man långt. För övrigt så njöt jag stort av studierna och samvaron med mina kurskamrater. Insikter och fina stunder med fina människor.



Tillsammans med Eva gav vi en intervju till Yle Vega
angående kortisonberoende i mars. Det kändes som ett bra avslut på min TSW resa. Under året figurerade jag ovanligt mycket i media, av olika orsaker. I Vasabladet under julhelgen och i radio och Västra Nyland angående jobbsökargruppen jag skapade i november. Jobbgruppen gav mig otroligt mycket glädje och stimulans mitt i den mörkaste tiden då jag själv hade det som jobbigast. En annan grej jag gjorde var att börja sjunga i kör. Fick tankarna på annat och fick njuta av sångens kraft.


Ett bra marthaår. Under det här året har jag lärt mig massor via marthorna. Jag har gått på föreläsning med Maria Österåker om vegetarisk mat. Gjort egen kosmetik och mat med vilda växter tillsammans med andra likasinnade. Ett givande marthaår och jag ser inga hinder för att 2017 skulle bli minst lika bra. Det står marthanörd i pannan min.



Här hemma hittade olika utrymmen nya funktioner.
Vi fick ett sommarrum med lite hjälp och en ny bod. Badrummet blev färdigt och tak blev målade. Nedre våningen är fortfarande ett kreativt kaos.
Samarbetet med Byggnadsapoteket har gett mig mer än vad jag kan beskriva i ord. Jag har lärt mig mycket nya saker om renovering som jag kommer att ha nytta av en lång tid framöver. Ökad kunskap i hur man renoverar på ett hållbart sätt och dessutom har jag blivit riktigt förtjust i linoljefärg.

Bloggen har fått sig ett ansiktslyft och numera finns både en facebooksida och ett instagramkonto. Jeij!



Under året 2016 lärde jag mig mycket om mig själv
även om det ibland har gått den hårda vägen. Men det är livet det. Jag har insett hur mycket jag tycker om, uppskattar och behöver mina vänner och min familj. Jag har lärt mig att prioritera och omprioritera. Jag har vågat prova på nya saker och jag har lärt mig mycket nytt. Jag har lyckats och misslyckats. Tidvis kämpat hårt men också haft flow. Gråtit mycket och skrattat minst lika mycket. Det har verkligen varit ett äventyr och nu vill jag landa mjukt i det nya året 2017. Tillåta mig själv att ta året med ro.

torsdag 29 december 2016

Sponsorerat inlägg: Billnäs Byggnadsapotek & Byta-yta

Inlägget är ett kommersiellt samarbete mellan Billnäs byggnadsapotek Ab 
och bloggen Livet bakom takana.


Nu ska jag passa på och visa de senaste alstren i fixade med färgen Byta-yta. Spegeln ovan har hängt med sedan studietiden i Vasa. Ramen är inte av trä utan av hårt plast. Färgen har jag tröttnat på för länge sedan.


Jag använde färgen vintage till ramen och det ofärgade möbelvaxet. Samma färgval som till vårt soffbord, men slutresultatet är helt olika. Det var ju inte så mycket yta att fixa till här men oj så stor skillnad!


Nu har spegeln hittat sin plats precis där jag tänkt mig att den skulle och fungerar ihop med tapeten. Den tidigare färgen skärde sig även med panelen.


Ett annat miniprojekt blev en griffeltavla som även den fick färgen vintage på sig. Tavlan är loppisfyndad och ramen är av trä. Lätt som en plätt att använda överbliven färg på diverse små projekt där hemma. Speciellt då underlaget kan vara nästan vad som helst.


Ännu hinner du använda en rabatt på 15% som Billnäs Byggnadsapotek erbjuder dig på alla Byta-yta produkter i deras sortiment fram till årets slut 31.12.2016. Två dagar kvar! Detta erbjudande gäller endast beställningar via webshopen. Använd koden "takana" då du beställer och rabatten är din. Du kan klicka in dig på webshoppen här. Mera information om produkterna hittar du på Byggnadsapotekets webshop och på Byta-ytas egna hemsidor.

Det är viktigt att komma ihåg att linolja är självantändligt. Så se till att blötlägga trasor, penslar och svampar efter användning!

lördag 17 december 2016

Sponsorerat inlägg: Billnäs byggnadsapotek & Byta-yta

Inlägget är ett kommersiellt samarbete mellan Billnäs byggnadsapotek Ab 
och bloggen Livet bakom takana.


Till följande vill jag presentera två stolar jag fixat om med produkten Byta-yta. Det är alltså frågan om två stolar som vi hittat ute i vårt uteförråd då vi flyttade hit. På ytan fanns en gammal och sliten gul färg. Stolarna var väldigt smutsiga och färgen fuktskadad efter alla år utomhus. På sitsen fanns några tyglager och överst ett lager av plast. 


Förarbetet med dessa stolar tog sin lilla tid. Färgen lossnade som en skorpa då jag började putsa och sandpappra, så jag valde att ta bort all gammal färg. Det ursprungliga tyget på sitsen är ett säckvävsliknande tyg. Ganska gulflammigt av åldern, men istället för att byta ut tyget valde jag att måla det med samma färg som resten av stolen. Det är nämligen så att Byta-yta färgerna går att använda på olika material.


Själva målandet och vaxandet följde samma procedur som senast. Efter att förarbetet var gjort målades stolarna i tre omgångar för att få en täckande färg. Sitsarna är målade två gånger, Sitsens tyg sög åt sig en hel del färg och jag målade sitsarna två gånger. Något att tänka på då man köper färg. Färgen jag använde heter ockragul.


Så här ser de färdiga stolarna ut efter att ha blivit vaxade med det ofärgade vaxet. Vi har använt dem ganska mycket då vi suttit framför brasan. De är så lätta att flytta på. Nu undrar du kanske om vi blir gula om baken? Nej, faktiskt inte för ytan är väldigt slittålig. Det bästa är att det här är de enda stolarna som katten låter bli att vässa sina klor på.

Kanske du är ute efter sista minuten julklappar åt dig själv eller någon annan?Jag vill påminna om att Billnäs Byggnadsapotek erbjuder dig en rabatt på 15 %  på alla Byta-yta produkter i deras sortiment fram till årets slut 31.12.2016. Detta erbjudande gäller endast beställningar via webshopen. Använd koden "takana" då du beställer och rabatten är din. Du kan klicka in dig på webshoppen här. Mera information om produkterna hittar du på Byggnadsapotekets webshop och på Byta-ytas egna hemsidor.

Det är viktigt att komma ihåg att linolja är självantändligt. Så se till att blötlägga trasor, penslar och svampar efter användning!

onsdag 14 december 2016

Jag känner mig kränkt

Detta har hänt och har varit på tapeten under en längre tid. Något som väcker kraftiga reaktioner hos många österbottningar just nu. Bakom alla reaktioner finns genuina känslor. Jag kan inte direkt påverka det beslut som fattats men det jag kan göra är att berätta hur jag känner inför detta beslut. Jag vill uttrycka vilka känslor som väcks inom mig och varför.

Jag är rädd för att inte få finnas till i mitt eget hemland. Mitt fosterland, mitt Finland. Jag är orolig för att framtiden kommer att föra med sig liknande beslut där minoriteter inte ges chansen att bli sedda och hörda. Det känns som om vi inte är viktiga, vi som talar svenska som modersmål. Att vi inte är jämlika som finländare.

Jag känner mig arg, frustrerad och irriterad då ingen förstår hur jobbigt det kan vara att uttrycka sig själv på det andra inhemska spräket. Speciellt då man har ont. Då räcker inte den rostiga skolfinskan, restaurang- eller butiksfinskan till. En helt annan vokabulär krävs. Själv har jag övat sedan jag var liten och är tvåspråkig, men även jag har svårt att hitta de rätta orden då det kniper sig. Alla har inte fått öva.

Jag känner mig besviken och otrygg då grundlagen, vår stödpelare, inte har någon större roll i denna fråga. Jag känner oro över att landet styrs av siffror och resultat, och inte av människor. Är grundlagen faktiskt bara bullshit? Jag trodde den var viktigare än så. My bad.


Bildkälla.


Tack, nu kan jag gå vidare då jag definierat mina känslor.